Säga vad man vill om Jan Björklund men för att vara konsekvent kan man då inte beskylla honom för. Hans vanliga mantra brukar gå ut ungefär på att Sveriges elever är för dåliga i skolan och att de måste plugga mer, Sverige har ju världens sämsta skola. Det här styrker han med hjälp av tvivelaktiga undersökningar som vad det har visat sig inte är statistiskt säkerställda, vilket ungefär innebär att de undersökta enheterna är för få för att det givna resultatet ska kunna stämma.
Men ok, utbildning är bra, vi kan aldrig lära oss för mycket. Dessutom tror jag att utbildning är den bästa vägen för att skapa bra, aktiva och engagerade samhällsmedborgare. Som fullföljer sina demokratiska skyldigheter, dvs. att rösta, som säger ifrån då de ser orättvisor, som känner empati och solidaritet för andra samhällsmedborgare, som håller sig inom den föreskrivna lagens ramar och som håller en sund och kritiskt ställning till allt som sägs i media och reklam. Vanliga förnuftiga människor helt enkelt. Björklund tycker vi ska läsa mer naturämnen, vi ska räkna matte och studera kemi och fysik, så att vi kan göra stora internationella framgångar, och mäta oss med den internationella konkurrensen, som han så fint uttrycker det. Visst naturvetenskap är viktigt, forskning inom teknik och medicin och allt sånt. Men personligen tycker jag att han missar viktiga delar. Samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen är precis lika viktiga. Samhället behöver ett humant kapital som består i mer än bara ingenjörer. Det behövs även såklart humanister, konstnärer, journalister och författare som kan visa oss att det finns andra värden här i livet än pengar, som kan få samhället att utvecklas på ett kreativt sätt, och inte enbart nyttomaximerande.Nu har jag svävat ut nog och det jag egentligen skulle skriva om rör högskolebehörigheten. Björklund sade igår att gymnasieprogrammen ska göras om, de ska delas upp i en ämnesinriktad och en yrkesinriktad. Ett antal program som kommer att ge en kompetens för att ha rätt att söka till högskola eller universitet och ett par utbildningar där den kompetensen inte kommer att ges. Man ska alltså när man är 15 år vid sitt gymnasieval avgöra ifall man i framtiden ska satsa på att läsa vidare på universitet eller ej. Nu kanske ni säger, ja men komvux då, man kan ju alltid läsa till den där högskolekompetensen. Jovisst än så länge är det en möjlig väg att gå, en väg jag själv tog en gång i tiden. Men märk väl att alliansen inte är så förtjust i det här med komvux. Man ska inte få hur många chanser som helst. En gång borde räcka för alla, vilket har avspeglat sig i att antalet platser på komvux har minskat med 30% eller 30000 platser om man så vill.
Så här får Björklund sina elitklasser helt automatiskt, här skapas på ett elegant sätt ett A och B lag, agnarna skiljs från vetet i ett tidigt stadium av livet för att sedan mer aldrig behöva beblandas, behöver jag nämna hur stor inverkan den sociala bakgrunden har på den 15 åriga elev som ska göra sitt gymnasieval. Det val man gör som 15 åring får man alltså leva med resten av livet. Ordningen är återställd, arbetare förblir arbetare och borgare förblir borgare. Samhällets klasser är för ännu en tid framöver säkrade.
