dagboksinlägg

Skolan ställer helt orimliga krav på oss, alla de uppgifter och all den textmängd som vi ska producera stämmer inte riktigt överens med den tid vi har på oss.
Men de får det de ber om, bättre kan vi inte.

Som om inte det vore nog ska vi till nästa fredag lämna in ett PM där vårt uppsats problem ska vara formulerat. Piska eller morot, det känns lite som att den yttersta dagen närmar sig.

Fan nu skriver jag sådana här dagboksinlägg ingen.
Det måste bli ett slut på det.

tillbaka

Att sitta inne och skriva skoluppgifter i en hel vecka gör en verkligen helt tom i skallen. Spelningen igår var en nödvändig ventil för att släppa in annat i mitt huvud än bara text, och för att få se något annat än min datorskärm och Metodpraktikan. Människor tillexempel. Ölen var inte direkt happy hour-pris, men det var nog lika bra. En hälsosam utgång och en tidig hemgång, kanske är det vad som är hemligheten för att uppnå viss del värdighet, men inte ska man tro att man mår som man förtjänar för det.

Förresten har jag funnit ett alternativ det det förhatliga Microsoft Windows, och vilket alternativ sen, Ubuntu kde-desktop kalls det, eller om man så vill, Kubuntu. Det känns fräscht.

Nedtyngd av ett tjockt lager studieförknippat arbete hela veckan, metodjämförelse och tre oppositioner.

alla hjärtans morgondag.

Imorgon är det den där dagen då man ska köpa saker till dem man tycker om, för det är en godtagen metod för att visa sin tillgivenhet, att på just en speciell dag under året köpa en jäkla massa sakar till varandra.

Fast nu medens jag sitter och skriver slår det mig, det är ju precis vad alla våra högtider eller ”dagar” går ur på. Det har ju detaljhandeln bestämt, lycka mäts i pengar och kärlek i blommor, choklad, smycken och DVD-boxar.
Handlarna har verkligen fått folket att äta ur handen och de skrattar hela vägen till butiken.

Men om man nu vill ge något till den man håller av så måste väl alla hjärtans dag vara den sämsta dagen att göra det.

Jag menar,
- Men tack älskling, en ask geléhjärtan, så oväntat.

Vissa händelser har den senaste inträffat i mitt liv, med människor i min närhet. Händelser som gör mig ledsen och förvirrad, händelser jag inte trodde skulle ske. Men det är inget jag tänker avhandla här, först och främst för att det inte rör allmänheten, och dels för att jag i stort sätt slutat skriva om personliga saker här.

Men för att göra ett litet undantag så kan jag meddela att den här lägenheten snart kommer att vara en samboende, att våra skivsamlingar har beblandat sig, samt att trångboddheten är tillbaka till 1800-talets nivåer. Men vad gör väl det.

I övrigt börjar det bli hög tid att fundera ut ett ämne och frågeställning till den där c-uppsatsen som ska vara klar i slutet av maj. Om sju veckor förväntas jag mig ha ett färdigt PM som förklarar min ide för mig, och en vetenskaplig hunger som driver mig framåt.

Notis angående reklamen i föregående inlägg.
Jag är medveten om att det kan vara så att tv4 drar sitt strå till stacken genom att ge hjärt- och lungforskningen icke såld reklamtid.

reklam

Det är sjukt märkligt med reklamfilmer som gör reklam för att man ska skänka pengar till diverse välgörande ändamål. Jag antar att de ger utdelning för annars skulle de väl inte göras. Men det är ändå märkligt att de här fonderna och föreningarna lägger stor del av de pengar som människor skänker till dem på reklamtid.

Såg precis nyss reklamfilmen för hjärt- och lungfonden där Ingvar Oldsberg sitter i en fåtölj och pratar om hjärtsjukdomar och hur många som dör varje år.

Den reklamfilmen är sjukt lång, Oldsberg sitter i säkert en minut och babblar om forskning och Sveriges ambitioner att nå en lösning på problemet. Jättebra visst.

Jag tittade lite snabbt på tv4 hemsida om reklamtid och kostnader. Reklamtiden på tv4 snittar ungefär 70 000kr för 30 sek, låt oss säga att Oldsberg sitter och snackar i en minut, då är det 140 000kr, jag har sett den reklamfilmen tre gånger idag, och den kommer säkert visas minst två gånger till den här dygnet. Det bli alltså 140 000 gånger 5 = 700 000kr, om dagen.

700 000 kr måste väl vara tillräckligt för att hålla ett helt forskarteam igång i minst en månad, men det är alltså vad de spenderar på reklam, per dag. Det känns sjukt nonchalant mot de personer som skänker pengar.