miljön

Igår redovisades EU hur man skall nå sina nya klimatmål, där utsläppen av växthusgaser ska ned med 20 % till år 2020. Låter först som en oerhört hängiven klimatpolitk, men 20 % vad är det, en femtedel, en spottstyver.

Samtidigt räknar de med att kostnaden för projektet kommer att gå på ½% av EU’s samlade BNP.

En halv procent är alltså vad man är beredd att satsa på miljön, femtio öre av varje hundralapp. Det är pinsamt att en institution som ger sken av att ha så höga ambitioner inte engagerar sig mer. EU-området som ändå måste räknas till det rikaste och mer välutvecklade regionen i världen har för en gångs skull chansen att göra något vettigt, för en gångs skull fastställa en ny världsordning.

Istället för att endast satsa futtiga 60 miljarder euro, och förlita sig på att genom ny energiframställning säkra klimatets stabilitet, kunde man göra så mycket mer, reformera transportsektorn eller vad som helst.

Säg istället att man bestämmer sig för att satsa 1, 2 eller 5 %, tänk vilka under man då kunde nå. En ny hållbar utvecklig där vi skulle kunna förändra hela vår livsstil. Det går inte att förlita sig till att det ska gå att bygga bort klimatproblemen. Vi kan inte i god tro puttra runt i bilar som går på etanol framställd i Brasilien, och tro att vi är miljömedvetna. Är det någon som över huvudtaget frågat sig själv hur mycket energi det går att för att tillverka exempelvis en bil, eller för att frakta hit etanolen, eller vad som skulle kunna odlas istället för just sockerrör till etanol. Brasilianarna på plantagen tvingas arbeta under slavliknande förhållanden, samtidigt som de svälter. Men vad gör det, vi får ju etanol.

Vi måste ändra vårt sätt att leva och våra konsumtionsvanor. Vi kan inte köpa oss ett bättre klimat, lite egen uppoffring krävs också, eller låt oss kalla det vanlig medmänsklighet, ett likhetstecken mellan en god miljö och pengar är en alldeles för snäv syn. Men vad kan man förvänta sig av en institution som helt förlitar sig till marknadskrafterna.

förändring

Ofta då man läser om en sak, ett problem eller en fråga, om det så är av eget intresse eller om det är ett arbete i skolan så har jag lagt märke till att samma ämne nästan alltid samtidigt dyker upp i samhällsdebatten.

Just nu skriver jag ett arbete om diskriminering med utgångspunkt i sexuell läggning, och vipps så gör moderaterna ett utspel om könsneutrala äktenskap, alliansen ruckas i sina grundvalar och kristdemokraterna börjar gråta av förtvivlan och griper efter halmstrån för att argumentera för att den rådande ordningen ska vara kvar. Det gör förstås inget utan är bara positivt, självklart ska folk få gifta sig med varandra oavsett kön, om det nu är det de vill, jag förstår inte ens problemet, att den traditionella kärnfamiljen på nått sätt är det naturliga ståndet, eller vadå?

Det här med kristen, hmpf moral (läs religion) är väl dags att fasa ut ur vårt samhällsliv nu en gång för alltid. Är det inte hög tid att vi tar sekulariseringens slutliga steg nu och likviderar de sista utposterna av de religiösa fundamentalisternas bastioner.

Hela ordet äktenskap tycker jag klingar illa, helt nedfläckat och laddat av religiösa värderingar och förväntningar. Jag skulle föredra ett partnerskap.

milleniebuggen, äntligen här.

Virus och andra former av djävulska datorprogram har ju som vi alla vet funnits ungefär sedan persondatorns födelse någon gång vid 80-talet kallt. Det jag sitter och funderar på nu är när de första virusen för mobiltelefoner ska dyka upp. Mobiltelefoner är ju nuförtiden precis som datorer och inte sällan hela tiden uppkopplade mot Internet.

Så det borde väl inte vara så svårt att hacka en telefon, få den att ringa upp eller skicka jobbiga meddelanden till alla i telefonboken, slå på alarmet mitt i natten eller varför inte byta språk till finska.

Som ni kanske minns så fanns det för en tio tal år sedan ett virus som hette Tjernobyl, det slog till varje år den 26 april och på något sätta gjorde så att alla datorer som använde Windows 95 inte längre gick att starta. Jag själv råkade ut för det två år i rad, en aning frustrerande.

Tänk någon smart snubbe fixar ett liknande virus för mobiltelefoner, det skulle bli som vid tolvslaget på nyårsafton, ingen skulle kunna få tag på någon, det skulle bli ett teknologiskt kaos, milleniebuggen skulle äntligen slå in. För som vi har väntat på den, åtta år utan minsta syntax error. Skärpning nu alla hackers världen över, inser de inte vilken enorm potential av makt de sitter på här.

Inte bara det, en helt ny marknad för de utsugande antivirus programmerarna öppnar sig ju i och med det här.

2008

Nytt år, nya löften, nya försök, nya förhoppningar. Om en sundare livsstil med motion och grönsaker, om hårdare försök och ett sista ryck för att nå våra mål. Om en stabilare ekonomi, om mindre slöfocksliv och mer kultur och intellektuella upplevelser. Om slut på svältkatastrofer och naturkatastrofer, om att stoppa klimatförändringarna och ett införande av världsfred.

Men är det egentligen någon skillnad emot hur det var i måndags. Vi byter ut några siffror och optimismen flödar likt champagnen samma kväll, vi spränger ett par ton metall i luften och ser det sedan segna ner över staden i form av ljus och stjärnor i regnbågens alla färger. Gott nytt år, nu djävlar ska det bli förändrig.

Ett år senare står vi där igen, samma förhoppningar och löften.