Nu var det typ flera år sen jag bloggade, eller 7 dagar sen i alla fall. Men det händer inte så mycket här. I lördags var jag full, snodde några öl från bordet bredvid och glömde bort namnet på personen jag pratade med, vaknade dagen efter upp på en soffa undrandes var min kamera var, den låg under en kudde.
I måndags började jag jobba, fast egentligen har vi mest haft rast, egentligen vi ska renovera pendeltåg, fast då prylarna vi behöver ligger utspridda över halva Motala-verkstad går den mesta av vår tid åt till att springa runt och leta efter skruvar, laminatplattor eller diverse lister.
Fast idag jobbade vi ändå lite.
Mor och Far har åkt till Madeira för att äta fisk och gå olika vandringsleder. Far har ju skaffat nya vandrigskängor som han och jag för någon vecka sedan var och testade på Omberg.
I det Gustavssonianska hemmet, där endast jag och min syster Amanda befinner oss för tillfället råder nu Harry Potterfeber, efter att ha läst ut Fenixordern har min syster nu tagit över den, igår skulle vi ha Harry-maraton, men videobutiken hade bara två filmer inne, första och tredje, detta gjorde oss litet nedstämda men vi hyrde dem ändå. Trots att min syster har minne som en guldfisk lyckades jag ändå ganska bra att hålla mig från att avslöja händelseförloppet i förväg. Och nu kan jag knappt vänta på att läsa Halvblodprisen även fast att Michela i lördags avslöjade vem som dör i den.
I måndags började jag jobba, fast egentligen har vi mest haft rast, egentligen vi ska renovera pendeltåg, fast då prylarna vi behöver ligger utspridda över halva Motala-verkstad går den mesta av vår tid åt till att springa runt och leta efter skruvar, laminatplattor eller diverse lister.
Fast idag jobbade vi ändå lite.
Mor och Far har åkt till Madeira för att äta fisk och gå olika vandringsleder. Far har ju skaffat nya vandrigskängor som han och jag för någon vecka sedan var och testade på Omberg.
I det Gustavssonianska hemmet, där endast jag och min syster Amanda befinner oss för tillfället råder nu Harry Potterfeber, efter att ha läst ut Fenixordern har min syster nu tagit över den, igår skulle vi ha Harry-maraton, men videobutiken hade bara två filmer inne, första och tredje, detta gjorde oss litet nedstämda men vi hyrde dem ändå. Trots att min syster har minne som en guldfisk lyckades jag ändå ganska bra att hålla mig från att avslöja händelseförloppet i förväg. Och nu kan jag knappt vänta på att läsa Halvblodprisen även fast att Michela i lördags avslöjade vem som dör i den.
2 kommentarer:
jag har väl inte guldfiskminne!snarare elefantminne
Skulle du ha elefantminne, du kan ju inte komma ihåg nånting.
Elefantamanda
Skicka en kommentar